mammamorotspure.blogg.se

När jag blev sjukskriven av läkaren från mödravårdcentralen så sa hon att hon aldrig varit med om någon gravid som har så kämpigt som jag har det. Lite problem är vanligt men inte så här mycket. Hon tyckte jag skulle ta EKG och andningsprov (minns inte vad det heter, något på s). Hon trodde inte EKG-t skulle visa så mycket men andningsprovet kunde visa på om jag typ får astma eller vad det kan vara. Hon ringde då vårdcentralen och såg till att de skulle boka in mig för en tid. Samma dag fick jag en tid som skulle varit i fredags. Hon frågade om jag var förkyld då provet kan bli missvisande i så fall. Jag var frisk just då så trodde inte det skulle bli några problem.

På torsdagen kommer min sambo hem och är sjuk. Förkyld, febrig och hostig och på fredagen hade även jag lyckats få ta del av förkylningen. Det gjorde att jag bestämde att åka förbi vårdcentralen och fråga om jag skulle göra provet när vi ändå skulle hämta grabbarna som skulle komma då. Sagt och gjort. När grabbarna hämtats så åkte vi till vårdcentralen och efter mycket om och men fick jag svar att jag inte skulle göra andningsprovet men att jag kunde ta EKG när jag ändå var där. Det skulle ta ca en minut. Tänkte att det var lika bra att göra det då och fick tid på en gång hos han som brukar göra EKG på vårdcentralen.

Efter att mitt EKG gjorts så tyckte han inte alls att det såg bra ut. Mitt hjärta slog på tok för fort, även om jag var gravid. Ett nytt test gjordes och de var inte heller alls bra. Han tog även puls och hörde på min andning som inte alls var bra eftersom jag gått från väntrummet och in till rummet och den promenaden räckte. Han hämtade då en läkare som kom in och kollade han med och han var inte alls nöjd med det han såg utan han hämtade då ytterligare en läkare. När han kom innebar han inte heller nöjd med puls eller hjärta och andningen hade då blivit bättre men tyckte inte det lät bra efter vad de andra sagt. De frågade en massa om min vardag och uteslöt då att det skulle ha något alls med stress och göra. De ville istället genast skicka mig till sjukhuset. De tyckte verkligen att jag behöver hjälp med mina problem för så här kunde jag absolut inte ha det. Först stod de och pratade om att de egentligen skulle skicka efter ambulans men jag lyckades övertala dom om att min sambo kan skjutsa då jag haft dessa hjärtklappningar och andningssvårigheter sen början på december och än har jag inte dött. Då frågade de om jag verkligen kunde ta mig ut till bilen eller om de skulle ordna med bår men det tyckte jag var onödigt. Trots att jag får svårigheter har jag haft det så länge att en bår skulle kännas lagom onödigt. Jag fick då ringa min sambo efter skjuts och blev utrustad med larmklocka om något skulle ske medan jag väntade på skjuts.

Nåja. När Daniel väl kom så åkte vi och lämnade barnen hos barnvakt och sen åkte in till sjukhuset. Väl där inne sa läkaren att mitt EKG inte alls såg bra ut och att hon ville att jag skulle ta ett nytt EKG samt ett blodprov. Gjorde blodprovet och skulle få få vänta i ca 45 min för att få svar. Efter en halvtimme kommer läkaren tillbaka och säger att blodprovet och EKG ser bra ut och att jag kan åka hem. Hur sjutton mitt EKG kunde se bra ut utan att de ens gjort ett nytt EKG är för mig ett mysterium då alla, även hon först, dömt ut det innan. Hon sa att det kunde vara stress (hon hade inte frågat mig något alls om min vardag och stress lider jag verkligen inte av) och att det här var vanligt bland gravida. Själv tyckte jag det lät väldigt konstigt då varken läkaren på mödravårdcentralen som enbart har hand om gravida eller någon av de tre personerna på vårdcentralen hade varit med om detta hos en gravid, inte i den grad som jag har. Men hon tyckte allt såg bra ut för att blodprovet verkade bra och hon inte kunde röntga bröstkorgen så jag fick åka hem. Skulle höra av mig om det blir värre. Vet dock knappt hur det ska kunna bli värre för så som det känns nu är allt bara jobbigt och jag känner mig som fånge i min egna kropp. Men tydligen är det här ett vanligt problem, trots att jag själv inte hört en enda människa som haft det så här. Jag har hört dom som haft lite jobbigare med andningen ibland och jobbigare med flåset men verkligen inte i den grad jag har.

På vårdcentralen sa de att jag skulle få ett samtal om nytt andningsprov på onsdag så får se om de hör av sig och om jag kanske kan få någon hjälp då.